Bordets fröjder gör en nöjder
munnens gångjärn går,
men man måste sörja
för att järnen smörja,
annars händer att ens tänder
oljudsgnissel får.
Mången ruvar ren och skruvar
sig liksom en ål.
Halva vi oss kände
men nu frejdigt sände
vi till djupen genom strupen
det som fattas. Skål!